Fysiskt liv

Börjar hitta tillbaka till träningen. Och det är så skönt! Ger verkligen energi när man gör det rätt. Träning kan verkligen ta över och bli ett krav istället för helt enkelt göra livet bättre. Efter Vasaloppet var jag så jävla besviken, hade åkt rullskidor och sprungit rätt bra i somras och sen åkte jag till och med rullskidor här i Uppsala och tränade bål på gymmet, kändes verkligen som att jag tog steg i rätt riktigt. Sen kostade jag på två skidlektioner också, där det iofs visade sig att jag hade mer att jobba på än vad jag trott och det tog ner mig en del, en hel del om jag ska vara ärlig. Men Vasaloppet blev en stor flopp för min del och jag var riktigt förbannad på måndagen efter, riktigt deppig. Kanske töntigt men jag trodde ju att det skulle gå bättre än förra året till och med, med mer och bättre träning i kroppen men så blev det huvudvärk och smärta i vänstra knäet bara några mil efter start. Kändes som en mardröm när gamlingar, feta gamla män och tjocka kärringar drog om m

Huvudvärken sitter i och det är inte roligt!  Jag vet inte vad jag ska göra, jag har stretchat, styrketränat och vilat men inget hjälper! Jag är så förbannat less på att ha huvudvärk nu! Ska tillbaka till kiropraktorn på fredagmorgon och jag håller tummarna för att han kan hjälpa mig för annars vet jag inte vad jag ska göra. Jag har varit till sjukgymnast, naprapat och massör och inget hjälper. Jag har nu inte tränat på ett tag heller, inte ordentligt, gjort yoga och coreövningar för att bli av med huvudvärken mest.  Lessnade efter vasaloppet när huvudvärken gjorde att jag fick ge mig halvvägs. Efter allt slit jag lagt ner så blev det pannkaka och nu är jag less på riktigt. Satt och grät idag för jag vet fan inte vad jag ska göra, orkar inte plugga med huvudvärk heller.