Vad hände?

 

Kikade på det som ska bli nya cykelbron vid Edängeforsen igår. Tänker vi rätt så blir det någonstans mellan 15-20km cykelväg mellan Ljusdal och Järvsö, ganska snabb cykelväg. Kommer bli himla bra!

Annars träningsmässigt har det varit en kass vecka, känns som jag gått in i stora depressionen eller någonting liknande.. Har sedan i somras haft en konstig trötthet i både kropp och huvud, känns inte som det blir bättre hur jag än sover, tränar eller äter, den bara finns där.. Det har varit sjukt mastigt på jobbet alldeles för länge, med dålig ledning, kaosiga dagar och mycket sjukfrånvaro hos kollegor som gör allting väldigt rörigt.. vet inte om det är vad som ligger till grund för tröttheten kanske.. Försöker så gott det går att reda ut det iallafall, ordna till scheman osv och struntar mer och mer i långa väntetider och vad cheferna vill att man ska göra.. ungefär :P Men det är vad jag och kollegorna förstått är vad som krävs för att vi ska orka med.. Vården i ett jävla nötskal..
Sverige som skulle kunna ha en grymt bra behovsstyrd vård men istället för att de som vet vad som krävs för att få vårdssystemet att fungera bra är med och styr så är det ekonomer som sitter där och då ser vi ett vårdsystem som tyvärr blir sämre och sämre.. människor som går sjuka länga, långa sjukskrivningar, mycket smärtlindrande läkemedel under långa tider, personal som sliter ihjäl sig, den bästa personalen säger upp sig och kvar blir personer med för låg erfarenhet med för hög press vilket i sin tur skapar vårdskador och inte sällan tyvärr livshotande situationer.. Vård behöver kosta pengar men Sverige behöver även bli bättre på att hitta friskvård för att färre personer ska hamna i en dyr vård. Så är det också. 


Så vad händer med min egen träning? Ja.. jag har haft en vecka där jag haft förkylningssymptom till och från på kvällarna men sedan känt mig frisk på morgonen. Slutade tidigt i fredags och tänkte då försöka hinna ut på en springtur i skönt höstväder men det slutade med att jag sov i flera timmar, som om någon klubbat ner mig.. Och jag som fysioterapeut som försöker motivera människor att träna trots trötthet, för rörelse för en att må så otroligt mycket bättre, det behöver inte vara någon kravfull rörelse men ändå rörelse. Men den där tröttheten, den är som förlamande, det är som att någon sitter på ens armar och ben och vägrar släppa greppet.  Men det blev en halvtimmes promenad i regnvädret på kvällen i alla fall.. Och ja, jag cyklade ju en sväng när jag höll i barnträningen i torsdags också.. Men det är väl den rörelse jag haft denna vecka, typ..

Försöker sänka kraven på mig själv nu och bara få in rörelse först och främst.. träning.. ja det blir vad det blir..

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Offsesason

Nya mål

Påskfirande