Rädslor

Jag har funderat en del, det gör jag ofta, eller egentligen hela tiden om man ska vara noggrann. Hjärnan står för en stor del av energikostnaden. Men ja, jag har funderat över livet. Jajamän, djup har jag varit också. Men jag tänker på det här med att vissa människor är så rädda över att ångra saker när de blir gamla som de inte tagit tillfället i akt att ha gjort, men vad är det gamla människor ångrar mest? Att inte ha gjort allt vad dom kunde ha gjort eller att inte ha levt livet så som dom själva ville göra? Jag tänker som så, alla vill kanske inte göra allt man kan göra och har dom den pressen på sig själv från exempelvis omgivningen att dom måste göra allt, t.ex. bergsklättring, bungyjump etc. och inte står emot och reflekterar över vad dom själva vill så kanske det kommer en dag då de stannar upp och tänker tillbaka och undrar vad fan varför de la ner så otroligt mycket tid på att göra saker som omgivningen tyckte dom skulle göra och istället inte la den tiden på saker dom själva verkligen ville göra. Det finns ju säkert de som trivs allra bäst med familjen, med vännerna och med ett helt "vanligt" arbete, de som inte alls vill vara äventyrare. Jag tror det är viktigt att hela tiden ha en reflektion och fundera över om jag verkligen vill det här och varför.  Men. Jag tror jag skulle ångra mycket i slutet av livet som jag inte gjorde om jag inte gjorde det av rädsla. T.ex tog det där jobbet pga. rädsla att förlora en stabil inkomst jag redan har, säga till den där personen att jag älskar den pga. rädsla att bli sårad osv.  Ja, jag vet inte riktigt om ni förstår..

Jag är inte perfekt, jag har ett humör som åker från superalert till praktiskt taget deprimerad och ångestfyllt sekunden senare. Jag har riktigt dåligt tålamod och jag har ibland väldigt lätt för att bli lurad. Jag har ofta svårt att sticka ut och stå upp för mig själv. Men. Jag är förjävla snäll, jag har ett otroligt driv, jag är ruskigt duktig på att organisera saker och jag är väldigt empatiskt och förstående oftast.  Jag ångrar mycket, jag ångrar alla de tillfällen jag inte stått upp för mig själv och andra, jag ångrar vissa aktiviteter jag inte gjorde pga. av rädsla att bli skrattad åt etc. Men jag är ändå ganska stolt över att vara jag.